Första juni! Första sommardagen! Underbart väder! Mycket att göra på jobbet. Skriftliga omdömen åt alla 22 eleverna. Utvecklingssamtal, uppföljningssamtal, utflykter, när ska vi hinna beställa, m.m, m.m. Jag har gått och funderat länge. I går bestämde jag mig. Nu blir jag fårfarmare på heltid. Jag fyller 63 nu i juni. 42 år som lärare. Det får räcka! I går fyllde jag i " uppsägning p.g.a pensionsavgång". Min rektor skrev på i dag. Glad ihågen styrde jag hemåt vid 18-tiden. Njuter, kör den långa vägen hem. Nästan hemma ringer min man: Du alla får är på rymmen i skogen! En liten brun spets har varit inne i fårhagen och jagat runt. Hem snabbt, ombyte av kläder, ladda med spisbröd i en väska runt halsen och hundkoppel i ena handen. Upp i skogen, ner till fårhagen, inga får synliga. Hör hundskall och följer detta. Då hamnar jag på grannens gård. De har stängt in hunden i sin hundgård. Ut och leta igen! Då ser jag en underbar syn! Fåren är i hagen igen! Alla fjorton! Ingen ser skadad eller skrämd ut. De mumsar i sig brödet och följer efter när jag kollar stängslet. Jag hittar en nerriven stolpe. Här har de rymt in i skogen och sedan gått tillbaks igen när faran var över. Skönt! Trodde att jag skulle få springa hela halva natten i skogen och "bäa". Fast för det mesta brukar rymlingar gå hem igen. Oftast hittar man dem i trädgårdslandet eller tulpanrabatten.
